Jag har kvar några härliga Bruno Banani-parfymer från mitt välgörenhetsevent på PURE. Själv älskar jag tävlingar, och hoppas att även ni gör det!?! Eftersom jag behöver lite hjälp med att få folk att hitta till min nya blogg så blir detta en bloggtävling för andra bloggare…skriv ett inlägg där ni tipsar om min tävling och länkar till: http://fredrikas.se/tavla-bruno-banani-magic-woman. Maila länken till ert inlägg till mig senast 9 juni, (samma datum som jag kommer hem från Rhodos), så är ni med och tävlar. Det är tre stycken Bruno Banani Magic Woman 50 ml värde 395 kr styck som finns i potten! Stort tack för hjälpen och lycka till!

Bruno Banani Magic Woman är en förförisk och provokativ doft som öppnar upp med fruktiga noter för att övergå till ett hjärta fyllt av champagne och smultron. Doften avslutas med noter av kryddig mysk och mjukt sandelträ. Finns även att köpa för 395 kr på eleven.se.

Kan man bli åksjuk av att åka tunnelbana? Ja tydligen. Jag blev det i alla fall i fredags morse. Var tvungen att hoppa av i Alvik för att ”ta en nypa frisk luft”. Min lilla barrunda; Gården, Bistro Jarl, Collage och Riche kvällen innan kan vara boven i dramat. Under resten av helgen ägnade jag full fokus till kostrådgivarkursen samt träning, hälsosam kost, alkoholfritt samkväm och söndagen bjöd även på morsdagsmiddag hos pärona med c-vitamn och antioxidantstinna jordgubbar till efterrätt. Nu är jag färdigutbildad kostrådgivare. Känns fint!

Lite bilder från en helg i hälsans tecken...

I torsdags var första dagen på andra rundan av kostrådgivarutbildningen jag går. Det kändes riktigt kämpigt att ta sig ut till Mornington Hotel i Bromma. Det får jag erkänna. Åka kommunalt är definitivt inte min starkaste sida, eventuellt min absolut svagaste. Förstår inte hur folk står ut med att pendla en timme till jobbet på morgonen och en timme hem när de slutar. Men jag antar att det är som med livet i övrigt, man vänjer sig vid det mesta om man måste. Människan är en otroligt anpassningsbar varelse. På gott och ont.

Torsdagskvällen bjöd på invigning av Gården. Tänk er enorm uteservering på vid Norra bantorget, lite som en crossover mellan Josefina på Djurgården och Snaps på Medborgarplatsen. Mycket trevligt folk att kindpussas och kramas med, ett par glas rosé, en del tjejsnack. Dessutom sprang jag på en DJ som jag dejtade back in the days. Vi redde ut ett 12 år gammalt missförstånd, där han fått en sak helt om bakfoten. Vilket förklarar ett rykte mitt ex (2001-2002) hade hört. Killar skvallrar lika mycket som brudar. Så är det helt klart. Just det här ryktet har jag väl inte direkt lidit av, men ändå skönt att få det utrett. Även lite komiskt att se hans min när han insåg att han hade förväxlat mig med någon annan av hans förmodligen ganska många (på den tiden i alla fall) donnor. Killar. Suck.

Lite bilder från Gårdens invigningsfest.

När det började dugga tog jag och tjejerna en taxi till Bistro Jarl, där fantastiska Joakim i baren som vanligt hälsade mig välkommen med en varmt leende. Gillar verkligen honom. Fastnade även i samtal med en kille jag dejtade i höstas, han är så fin, verkligen en underbar människa. Tyvärr var inte tajmingen rätt. Efter en liten stund gick vi tjejer vidare till Collage för att spana in lanseringsfesten för UFC Undisputed 2010. Eller nja, för att spana in killarna som skulle slåss. Hade en märklig känsla av att det skulle vara riktigt jla skönt att se någon åka på tokstryk, gärna några feta käftsmällar och ett brutet näsben. Så jo, jag blev besviken när det visade sig att hunksen småkelade lite, för att sedan greppa varsin joystick och köra matchen på en widescreen.

Jag uttryckte mitt missnöje för en minst sagt kontaktsökande ståtlig snygging iklädd mörkblå hoodie som stod bredvid. Han erbjöd sig att gå en match mot mig i ringen och blev duktigt förvånad när jag tackade ja. Då backade han ur och undrade om han fick bjuda på en drink som plåster på de uteblivna såren. Eftersom jag hade ett gäng drinkbiljetter var det jag som stod för kalaset, något han gärna ville återgälda så vi landade även på Riche. Det blev ändå en fight då han började tjata om efterfest, men jag slog ihjäl hans argument med ett stenhårt “Nej inte en chans, jag ska upp 07.30″. Då ville han ha mitt nummer vilket jag parerade med “Nej, men jag kan ta ditt”. Något som följdes av en rad märkliga ursäkter som direkt fick mig att fråga om han hade flickvän. Vilket han såklart inte hade. En mojhito och mycket smicker senare kom vi åter in på telefonnummer-frågan och samma jabbande dök upp på nytt. Tillslut kom det fram, jo han hade en sambo. “Men varför håller du och tokraggar på mig då?” undrade jag, egentligen varken förvånad eller besviken. Däremot galet trött på män och deras brist på omdöme, självbehärskning och hjärna. “Tänk dig själv om du hade varit sambo i fyra år och hade två små barn, då skulle du förstå”. Jag hade god lust att hälla min drink över hans skrev, mer å hans sambos vägnar än mina egna, men tyvärr hade jag bara ett par trötta isbitar kvar i glaset. Så jag reste mig bara upp och sa, “Du är patetisk. Vad tror du att mamman till dina barn skulle säga om hon visste att du satt här?” “Har jag förstört allt nu?” undrade han desperat. “Ja det kan man säga. Kanske inte min kväll, däremot min bild av det manliga släktet. Du har ytterligare spätt på det faktum att alla killar är svin”.

Men det var i och för sig inget nytt, tänkte jag när jag lämnade honom ensam kvar med skammen hängande som en tung dimma. Känslan av knockout infann sig, men det var inte en triumf, utan jag kände mig framförallt uppgiven men hade trots allt ett gnutta hopp kvar. Hoppet om att han kände sig som den smutsiga hund han var.

Får väl köpa UFC 2010 så jag får ut lite aggressioner...

I onsdags köpte jag Se & hör för första gången i mitt liv. Eller om jag ska vara ärlig så har jag köpt tidningen ett par gånger tidigare, men då har det varit för att ta med den ner till Syster-yster på Rhodos. Var tvungen att köpa det senaste numret eftersom de skrivit om mitt välgörenhetsevent som jag höll på PURE fredag 14 maj. En vän påpekade att normalt sitter en hel eventbyrå och jobbar med en fest som den här. Men jag hade noll kronor i budget, och gjorde festen för att dra in pengar till välgörenhet, så jag fick göra precis varenda liten detalj själv och jobbade i princip dygnet runt med det här frilansprojektet i några veckor. Det centrala var auktionen där sex stycken heta singelkändisar; Stefan Sauk, Daniel da Silva, Filip Benko, Haddy Jallow, Jane Timglas och Meral Tasbas auktionerades ut för en middag på tum man hand för att samla in pengar till Mustachkampen och Ngamwanza Children Support Centre som Stefan Sauk varit med och startat i Nairobi. Även en Magnum Taittinger Rosé skänkt av Fondberg och en middag med show för två skänkt av Richard Herrey och Golden Hits auktionerades ut till högstbjudande. Totalt fick vi in ganska exakt 4000 kr till Mustaschkampen och 20 000 kr till skolan i Nairobi. De pengarna kommer att göra en enorm skillnad för barnen där nere, så då var det värt allt slit!

Jag bad den trevliga reportern som ringde upp mig nämna att Buco Nero, Il Conte, Lisapåtorget, M/s Gerda, Park Village och Pontus! sponsrade auktionen med en trerättersmiddag för två inklusive dryck, men det gjorde hon tyvärr inte. Utan deras generösa bidrag hade auktionen inte varit möjlig. Köp nr 22 2010 och kolla sidan 12 om ni är intresserade. Antar att jag måste köpa ytterligare ett par nummer själv också, ett till mamma och ett till syrran…

I onsdag var jag på Hud och hårlaserkliniken på Kungsgatan 50 och körde min andra IPL-behandling. IPL står för Intensivt Pulserande Ljus, så man kan nästan se det som ljusterapi. Skillnaden är att det här ljuset dödar hårsäckarna, vilket gör att håret dör. Och aldrig växer ut igen. För er som är nyfikna på IPL kan jag verkligen rekommendera Hud och hårlaserkliniken, de och Sophiahemmet ska vara bäst i Sverige då de endast använder apparaturer klassificerade som medicinska, godkända av Läkemedelsverket. Plus att de som jobbar på Hud och hårlaserkliniken är fantastiskt gulliga, man känner sig väl omhändertagen när man kommer till dem. Tre eller fyra behandlingar, sedan är allt hår permanent borttaget, för all framtid. Tänk vad skönt att aldrig mer behöva vaxa eller raka benen? Eller vilket område man nu väljer att behandla…

I tisdagskväll var jag och Haddy på Sex and the city 2. Haddy är en av mina allra bästa vänner, en sådan som jag verkligen kan lite på, någon jag kan hålla fast vid när det blåser hårt, trots att hon säkert inte väger mer än hälften så mycket som jag gör… Hon är varm, intelligent, rolig och underbar. Love her alot!

När vi var på Rigoletto tog Ivan da Silva en bild på oss för Marcus Kollbergs räkning. Marcus är nog den festfixare i Stockholm som jag har mest förtroende för, han har en otrolig fingertoppskänsla, kompromissar aldrig på kvaliteten och är en reko kille. Trots att han varit i branschen i många år är han fortfarande ödmjuk utan minsta tecken på hybris, vilket är en egenskap jag kommit att uppskatta enormt. Dessutom är han jäkligt rolig. Vi pratade en lång stund innan filmen, varpå jag och Haddy enades om att: We love him! Den andra bilden tog Andreas Alfredsson för Finest.se, märkligt nog var bilden raderad när jag gick in i galleriet några timmar efter det att jag hade sett den första gången. Men det finns många andra fina bilder från röda mattan och efterfesten, och en kaktus, den fick minsann vara kvar. Kul för kaktusen. Grattis!

Jag gillade verkligen filmen. Fick höra efteråt att den är ganska exakt två och en halv timme lång. Kändes snarare som en och en halv. Kanske inte en Oscarsvinnare, men helt klart en klockren amromcom, ni måste se den! Efter filmen var alla gäster bjudna till Biblioteksstaden där Ibeyo studios och MEC:Access hade arrangerat en fantastiskt trevlig efterfest med festivalkänsla, som tur var slapp vi övernatta i ett skabbigt tält, istället blev vi hemskjutsade av en extraknäckande advokat i en lyxig Mercedes, ganska flott avslut på kvällen.

STORT tack till Ibeyo studios och MEC:Access för en fantastiskt trevlig kväll och en välfylld goodiebag!

Lite bilder från premiären av SATC2 i tisdags.

Börjar med att fylla i glappet sedan i tisdags då någon valde att ändra mitt lösenord och kapa min gamla blogg: www.finest.se/fredrika. Nåväl lika bra det, bye bye sandlådan, varmt välkommen www.fredrikas.se. ÄNTLIGEN!!! Skriv gärna en kommentar, då blir jag glad!

Bye bye sandlådan!