Efter mitt inlägg om nätmobbing där jag skrev att jag funderade på om jag skulle göra en polisanmälan, så var jag naiv nog att tro att min stalker skulle lägga ner. Men icke. Senast igår fick jag en ny kommentar från detta envisa IP-nummer som förföljt mig sen början av juni. Har även upptäckt att den Eva med mailadress eva.eva@hotmail.com som brukar kommentera från detta IP-nummer även brukar kommentera från det andra IP-numret som förpestar mitt kommentarsfält. Det är knappast en tillfällighet, utan förstärker min misstanke om att det är en och samma person som ligger bakom dessa två IP-nummer.

Det börjar kännas som en mygga, en jävligt jobbig mygga som surrar i mitt öra, kommer och ger små stick då och då, suger blod och helt enkelt vägrar låta mig vara ifred. I vanliga fall brukar jag slå ihjäl myggor, hårt och utan pardon. Skadeinsekter som förpestar ens tillvaro förtjänar helt enkelt att dö. Den åtgärden är givetvis inte lämplig här, och även en polisanmälan känns lite väl drastisk. Det är ju inte direkt några mordhot det handlar om. Men personangrepp som sprider negativ energi, och jag har tröttnat. Rejält. Har därför sparat några opublicerade kommentarer, och gjort en skärmdump. Klicka på bilden så får ni upp den i naturlig storlek, så går det att läsa ordentligt. “Tyvärr” syns bara de fyra senaste kommentarerna. Det finns många fler. Och mycket värre.

De två olika IP-numrena är: 195.7.78.182 och 213.100.26.233. Den som hjälper mig att spåra vem som ligger bakom dessa IP-nummer och alla bittra kommentarer får en goodiebag värd 1 500 kr. Vore väldigt intressant att få veta, svart på vitt, vem min plågoande är… Får se om han/hon är lika kaxig när jag konfronterar honom/henne sen…

Kom på att jag behöver få klart ett par saker till innan jag somnar. Så sitter fortfarande vid datorn. Och så råkade jag fastna i Dashas blogg. En av Sveriges bästa enligt mig. Hon har bland annat ett inslag som hon kallar “dagens Orre”. Nedan är den senaste:

“Han har inga känslor, det är hemligheten med hans framgång. Han tror också att andra människor inte har känslor, det är hemligheten med det fiasko som väntar honom i framtiden.”

- Oscar Wilde, snodd från Dasha

…för att jag är så pinsamt dålig på att svara på kommentarer. Tiden räcker inte till. Just nu hinner jag knappt sova. Fast det är ju egentlig BS. Allt handlar om prioritering. Men jag läser dem allihopa. Och jag blir jätteglad när jag ser era avtryck och tankar. Att ni tar er tid att lämna en hälsning. Det värmer. Det ska ni veta. Och ja, jag ska försöka bättra mig. Men jag lovar inget. Jag lovar bara sånt jag vet att jag kan hålla. Men som sagt, jag ska försöka.

Ibland gör jag det enda rätta och klickar in på den tillhörande länken, om det nu finns en sån och svarar där. Just för att det är alltid kul att få kommentarer. Eller ja, nästan alltid… Det gjorde jag iaf när jag fick den här kommentaren nedan på mitt inlägg om nätmobbing. Faktiskt är den så bra att den förtjänar ett eget inlägg. Läs kommentaren nedan och begrunda. Anna Zander är en mycket vis kvinna. Helt klart.

Förra veckan var minst sagt stressig. Hann inte sova så mycket utan snittade på 5-6 h/natt. Sov iof ut i lördags, tur det annars hade jag nog inte stått på benen när det väl var dags för den stora kräftskivan på PURE. Söndagen ägnades åt mer jobb samt födelsedagsfirande för min underbara far. Världens bästa. Kom i säng ganska sent och på lunchen idag körde jag ett stenhårt spinningpass. Som instruktör har man ett ansvar och kan inte hoppa över träning bara för att man är lite trött. Men ärligt talat så kände jag efter passet att luften gick ur mig. Nu är jag helt slut. Tur för mig att jag jobbar hemifrån och kände på mig att det inte var läge att boka in några möten idag.

Apropå trött så har jag tröttnat på det här med nätmobbing. Jag har inga problem att godta att alla kanske inte tycker som jag, men det är ärligt talat extremt sällan som jag får elaka kommentarer, vilka jag till en början godkände. MEN när jag märkte att i princip samtliga kommentarer kom från samma 2 IP-nummer, vilket jag bloggade om redan i början av juni kände jag inte längre att jag hade nån lust att publicera dem, utan började istället radera dem. Varför ska elaka personer som kommenterar anonymt och gömmer sig bakom olika fejkade namn få komma till tals? Om de nu är så fega att de inte ens vågar stå för sina åsikter? Det gör mig trött.

Men nu börjar det faktiskt kännas lite läskigt att ha en stalker efter sig, som under flera månader nu lagt tid och energi på att skriva hatkommentarer i min blogg. Han eller hon vet ju att jag inte ens godkänner kommentarerna, men är uppenbarligen ute efter att skrämma/såra mig, göra mig ledsen och få mig att må dåligt. Jag tar inte åt mig av kommentarerna, men det börjar känns riktigt obehagligt att veta att nån ovänligt sinnad person där ute är helt besatt av mig/min blogg.

Jag pratade med en väninna om detta för nån vecka sedan. Hon tyckte att jag skulle göra en polisanmälan. Men det är väl lite väl drastiskt? Måste sova en timme eller två och ladda batterierna, och fundera på vad jag ska göra åt det här. Vad tycker ni?

Stunder som den här är det väldigt lockande att boka en semesterresa och bara åka iväg från den här lilla ankdammen och fly till ett varmt härligt paradis där man får lugn och ro och får vara ifred. Där solen skiner och allt är frid och fröjd. Eller så stannar man hemma och tar itu med skiten…

Min kära pojkvän sa det inatt när jag kom hem “kräftskivan var en succé”. Mmm, jag är nöjd för alla verkade ha väldigt trevligt, stämningen var på topp från första minuten när folk kom vid kl 21 ända fram till stängning 03.

Är lite sliten idag, men vill säga stort tack till PURE för att jag fick äran att arrangera den årlig kräftskivan, massor med tack till alla underbara härliga vänner som kom, vi var totalt 117 personer under middagen och även tusentack till Xanté som bidrog till ökad stämning med sin uppfriskande och uppiggande drinkar med passionsfruktjuice och Red Bull. Mums!

Eftersom jag försöker bli bättre på att lägga upp bilder på mig själv sparade jag ner alla mingelbilder där jag var med från kräftskivan igår. Tur det för nu när jag var inne och kollade igenom Finest-galleriet igen har någon på Finest raderat alla bilder på mig. Motiv? Jag har några teorier: långsinthet, missunnsamhet, osäkerhet, storhetsvansinne…troligtvis en kombination av dessa toppat med några fler ingredienser. Ja ja, jag hade ju redan sparat ner bilderna så…här är de!

Emma Andersson, Annika Holtz, Daniel Nyhlén, jag och Anna Lundh. Mina darlings!

Under middagen hade jag satt två stora gäng med par på ett långbord, så att alla singlar skulle slippa sitta med oss. Och så satte jag alla tjejer på en sida, mycket roligare med tjejsnack än att prata med sin pojkväns polare…så fick de tillfälle för lite killsnack på andra sidan. Jag var lyckligt lottad och hamnade med Charlotte Fränneby och Emilia Giertta.

Lyckades även hamna på bild med dem vackra mingelproffsen Rebecca Wahlström och Catarina Hurtig.

Jag får väldigt få elaka kommentarer, men det verkar som om de plötsligt hittat till mig. Det här med att jag ville slicka Annika Holtz upp i brygg OM JAG VAR FLATA (kanske det var nån som missade?) var lite ett internskämt som kan härledas till en kille jag umgicks med tidigt 2000-tal, historia har vi alla, liksom han. Han stod på F12 sent 90-tal och sa gillande till en polare att “Henne skulle man slicka upp i brygga” när nån het donna gick förbi. Tjejen råkade höra vad han sa och undrade förskräckt, eller kanske snarare surt “Vad sa du???”. Varpå han snabbt replikerade “Henne skulle man sticka om man var mygga”. Snygg, eller iaf snabbtänkt räddning.

ANYWAYS, Annika Holtz är galet het. Punkt. Och lite humor kan ni väl ta? Måste allt vara så förbannat seriöst hela tiden? Blir inte livet jligt trist om alla ska gå runt och ta sig själva på största allvar hela tiden? Jag vet inte hur ni känner kära bloggläsare, men jag är innerligt trött på uppblåsta besservisserpretton som har fått hybris och inte fattar att narcissism är sjukt osexigt och helt jla ute.

En annan sak nu när jag håller på och rannsakar mitt bloggande är att jag kom på att trailern för Mao’s last dancer som jag la upp gör inte filmen rättvisa. Men vem f*n har sagt att livet är rättvist?

En annan sak som är osexigt är bitterhet, så jag lägger ner det här spåret och gör som jag brukar - fokuserar på det positiva. Idag firar jag och Mr Right två månader. Det är lite märkligt att vi träffats i princip varenda dag i två månader utan att tröttna på varandra. Känns som om vi träffades alldeles nyss, och samtidigt känns det som att vi känt varandra i en hel evighet. Men vad det gäller oss så väljer jag att inte reflektera. Man ska inte analysera sönder förhållanden i onödan, eller som en vis kvinna en gång sa “If it’s not broken don’t try to fix it”, för det måste ha varit en kvinna som myntade uttrycket?

Min parfym som står i badrumsskåpet här hemma hos min pojkvän var i princip slut, så jag fick en ny i present idag. Det var omtänksamt! Och precis vad jag behövde och ville ha, kunde inte ha köpt en bättre present om jag så hade gjort det själv.

Bra kväll igår! Fryday var grymt. Denise Lopez releasefest på PURE var grym. Sen skjutsade jag Jane på min cykel tillbaka till Rose, vi var fyra personer som direkt blev insläppta innanför repet, men precis när jag skulle gå in genom dörren säger…

Alexander Talaeé: - Stopp, du får inte komma in här!
Jag: - Va? Varför då?
Alexander Talaeé: - Nej jag får inte släppa in dig.
Jag: - Men mina vänner har tjatat på att jag ska komma hit, de har bord här inne, och jag har redan varit här ikväll.
Alexander Talaeé: - Det spelar ingen roll, du är portad här.
Jag: - Okej…men varför då? Jag har aldrig misskött mig när jag varit här. Vad har ni för anledning att porta mig?
Alexander Talaeé: - Det spelar ingen roll, jag har fått order om att jag inte får släppa in dig.
Jag: - Jo det har jag förstått, men om ni nu har portat mig så måste det ju finnas en anledning? Vem har bestämt att jag inte får komma in?
Alexander Talaeé: - Men det förstår du ju själv, de som äger Finest såklart.
Jag: - De som äger Finest? Vad då, du menar Tozer och Alexander?
Alexander Talaeé: - Ja…
Jag: - Okej, men Finest har ju ingenting med driften av Rose att göra, det här är ju hur töntigt som helst.
Alexander Talaeé: - Jo men jag kan inte göra någonting, jag får inte släppa in dig.
Jag: - Okej, sen hur länge har jag varit portad på Rose?
Alexander Talaeé: - Sen du fick sparken på Finest.

Okej. Moget. Snacka om sandlåda. Vi gick vidare till Bistro Jarl, där fick vi komma in. Sen smsade jag Kristoffer Ahlbom som skrev upp oss på listan på V. Där var vi minsann välkomna. På väg till V gick jag dock förbi Solidaritet eftersom Stephan Markovits spelade, plus att jag var väldigt nyfiken på att se om jag var portad även där. Det var jag inte. Akke, Olle och Pierre hälsade mig välkommen. Träffade massor av trevligt folk och man kan väl säga att det hela utvecklades till en så kallad ”all in”.

Fastnade även på en mingelbild. Som var raderad när jag vaknade nu på morgonen. Även bilden på mig, Jane Timglas och Lazee från PURE igår var raderad. Precis som varenda mingelbild på mig från 2009 och 2010. Det komiska är att det tar ganska lång tid att radera en bild, och med tanke på att jag i genomsnitt varit med på minst två bilder per vecka, säkert fem vissa veckor, om inte ännu fler, så rör det sig om hundratals bilder. Någon på Finest måste ha lagt ner oändligt många timmar på att radera alla dessa mingelbilder på mig. Väldigt fascinerande.

Några mobildbilder från Rose 18 juni, lustigt nog fick jag komma in på deras afterwork och sen några timmar senare var jag portad...

Jag blev tipsad av en vän som sett på Flashback att någon ”modebloggare” uppmanade mig att ”sänka garden”. Hon skrev bland annat ”Det finns värre saker i livet än att få personliga varumärken, som du uttrycker det hela, krossade.” Och ”Du har ju gått vidare, varför vill du slåss?”

Jag håller med om att det finns det värre saker. Världen är tyvärr full av hemska vidriga orättvisor. Men betyder det att det här som jag drabbats av är okej? Och nej, jag vill inte slåss. Tvärtom, jag har erbjudit försoning. Via mail, som möts av total tystnad. Via min gamla blogg, det inlägget raderades. Jag har mailat Alexander och Tozer sju gånger de senaste veckorna. Senast i söndags. Och jag har inte fått svar på ett enda mail.

Jag gillar inte bråk. Men samtidigt, är det inte rätt att den som blivit illa behandlat får upprättelse? Och hur ska jag kunna sänka garden när någon står och matar knytnävsslag bakom min rygg? Senast onsdag 9 juni mailade Alexander till en av mina nya uppdragsgivare och hotade med att han ska koppla in advokater och ta sina lögner till pressen. Istället för att ta itu med sin egen skit fortsätter Alexander sprida lögner om mig och gör allt han kan för att sabotera för mig.

Alexander, jag har hittat ditt IP-nummer bland mina kommentarer, så jag vet att du läser min blogg. Snälla, du kan väl lägga den tiden på att besvara mina mail istället?

Jag har fått över 120 kommentarer på en vecka. Cirka 10 har varit haters. Och nu insåg jag att 8 av dem kommer från totalt 2 IP-nummer, dvs 2 personer. Med tanke på datum och klockslag skulle det även kunna vara en person från en jobbdator och en privat dator som varit i farten.

Jag säger som jag brukar göra de gånger jag haft spinningpass där det varit få deltagare “Ni som är här får helt enkelt köra dubbelt så hårt för att kompensera. Välkomna!”

Samma IP-nummer på tre bittra kommentaerar, där ser man...

En rolig grej med att blogga på Spotlife är att man ser i adminverktyget vilka IP-nummer de olika kommentarerna har. Fick plötsligt en kommentar från IP-nummer XXX.XXX.26.233 om att jag skulle ha fått sparken från Superlounge där jag slutade 2004, något jag även sett att Alexander Erwik fått kommentarer om. Ett lustigt sammanträffande? Sedan hittade jag ytterligare ett lustigt sammanträffande…nämligen att merparten av mina elaka kommentarer är postade från samma IP-nummer. Vilket innebär att Jonas, Jenny, Thomas, Martin och Sara är en och samma person, eller möjligtvis flera personer på tex ett företag som delar IP-nummer. Med tanke på att de är postade efter kontorstid gissar jag på att det är en person och inte ett företag som ligger bakom min lilla fanclub.

Vem tror ni att det kan vara???

Jag har fått en fanclub!